Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI har publicerat två betydande undersökningar om den finska idrottens läge. FCEI utredde idrottarnas upplevelser inom tävlingsidrott och arbetstagarnas upplevelser eller iakttagelser av osakligt bemötande inom idrottsgemenskapen. De finska tävlingsidrottarnas upplevelser inom idrotten är huvudsakligen positiva, men även oansvarigt och osakligt uppförande förekommer. Att bli av med dessa utslag kräver långsiktigt arbete och engagemang från hela idrottsgemenskapen.
Enligt undersökningen som utredde idrottarnas upplevelser inom tävlingsidrott har idrottare många positiva upplevelser som väntat. Nästan 90 procent av respondenterna berättade att de gärna deltar i träningarna. De flesta hade dock också erfarit osakligt bemötande, diskriminering eller trakasserier. Det vanligaste var orättvis och hånande kritik av det egna görandet. Minst blev respondenterna utsatta för fysiskt våld.
– Av idrottarna som svarade på enkäten hade endast 30 procent aldrig blivit utsatta för oansvarig eller osaklig verksamhet. På grund av detta behöver man större medvetenhet, aktivt ingripande och tydliga riktlinjer som hela idrottsgemenskapen ska ägna särskild uppmärksamhet åt. Nu är det viktigt att i stället för en enda person se på hela idrottssystemet och dess verksamhet. Att se på utan att ingripa är inte längre ett alternativ, säger idrottspsykolog Satu Kaski som var ansvarig för undersökningen.
Att höra till en minoritetsgrupp är enligt undersökningen inte något som påverkar det osakliga bemötandet, men det hindrar idrottaren från att erfara många positiva upplevelser inom idrott. På motsvarande sätt betonas gruppens betydelse eftersom en grupp som agerar ansvarsfullt kan förebygga osaklig verksamhet.
– Idrottarens yrke ligger efter andra yrken vad gäller rättsskydd och social trygghet och därför är det väsentligt att på alla sätt försöka värna om en arbetsmiljö som är givande och säker för idrottaren. På grund av detta bör det vara ett orubbligt mål för alla aktörer inom idrott att eliminera osakligt bemötande inom idrottsgemenskapen, säger volleybollspelare Ronja Heikkiniemi.
Respondenterna önskade att man inom idrottsgemenskapen utvecklar verksamhetsmodellerna för utredningen av negativa upplevelser och ingripandet vid ett tidigt skede. Dessutom önskade man satsningar på verksamhetssätt som stärker jämställdheten eftersom positiva och negativa upplevelser är starkt förknippade med idrottarens väl- och illabefinnande.
– Under de senaste åren har man gjort många undersökningar och samlat in information från oss idrottare. Organisationerna förefaller ha förstått ändringsbehovet och har en stark vilja att göra ändringar, en del visserligen för att de är tvungna. Nu är det hög tid att övergå från vilja till praktiska gärningar. Alla nivåer från förbund ända till föreningar ska ha tydliga rapporteringskanaler och verksamhetsmodeller som alla aktörer är medvetna om, säger rullstolsåkare Esa-Pekka Mattila.
Undersökningen om idrottarnas erfarenheter inom tävlingsidrott genomfördes i samarbete med cirka 50 idrottsorganisationer och enkäten besvarades av över 2 000 tävlingsidrottare. Organisationerna skickade enkäten till sina egna tävlingsidrottare. Undersökningen utgjorde en fortsättning på studien Trakasserier inom finsk tävlingsidrott som publicerades för två år sedan.
I arbetsmiljön blir osakligt bemötande inte rapporterat
FCEI utredde löntagarnas erfarenheter och iakttagelser av osakligt bemötande inom idrottsgemenskapen under det senaste året. Utredningen gjordes på uppdrag av Finlands Olympiska Kommitté. Upplevelserna av osakligt bemötande var inom idrottsgemenskapen oftast förknippade med mobbning på arbetsplatsen, såsom obefogad kritik, nedvärdering och ringaktning av kunnandet. Över 20 procent av respondenterna meddelade att de blivit utsatta för mobbning. Oftast var mobbarna arbetskamrater, närmaste chefer och den övriga ledningen. Andra former av osakligt bemötande var tydligt mindre vanliga.
Kvinnor hade blivit utsatta för osakligt bemötande betydligt oftare än män. Respondenterna berättade bland annat om verbala sexuella trakasserier och könsbaserade trakasserier som förolämpande och skymfande uttryck. Trots att det enligt utredningen är kvinnor som oftast blir utsatta för sexuella trakasserier kom nästan hälften av iakttagelserna av sexuella trakasserier från män.
Enligt arbetstagarnas erfarenheter inom idrottsgemenskapen behandlas inte största delen av trakasserierna eftersom de inte rapporteras. Respondenterna nämnde att orsakerna till detta kan vara misstro att något skulle förändras, strävan efter att inte bry sig och rädslan för att bli stämplad. Å andra sidan betonade man också bemötandets ringa omfattning eller kortvariga karaktär.
– Det finns i allmänhet skillnader i synsätt beträffande vad som räknas som osakligt bemötande. Något som är ett roligt skämt för någon kan för någon annan vara kränkande. Arbetstagarna inom idrottsgemenskapen önskar mer öppen diskussion och fastställande av gemensamma gränser. Dessutom förväntas arbetsgivaren reagera snabbt och genomskådligt på missförhållanden, säger FCEI:s forskningschef Marko Kananen.
I undersökningen som berörde idrottsgemenskapen deltog den olympiska kommitténs personal, medlemmar och centrala intressentgrupper såsom regionala idrottsorganisationer, Institutet för toppidrott KIHU, idrottsinstitut och idrottsakademier.
Forskningsprojektet Idrottares positiva och negativa erfarenheter inom finsk tävlingsidrott (på finska, centrala undersökningsresultat på svenska)
Utredningen Osakligt bemötande inom idrottsgemenskapen (på finska, centrala resultat på svenska)
Ytterligare information:
Susanna Sokka
FCEI – kommunikationschef
tfn: 040 740 7477
susanna.sokka@suek.fi