Av de finländska tävlingsidrottarna hade 82 procent använt kosttillskott och 62 procent medicinska preparat under den senaste veckan innan dopingkontrollen. En idrottare använde som mest nio olika medicinska preparat och en idrottare åt 58 olika kosttillskott. Resultaten framgår av en färsk pro gradu-avhandling som undersökte hur vanliga medicinska preparat och kosttillskott är hos tävlingsidrottare och vilka faktorer som påverkar detta.
Enligt en forskning gjord av Marja Koponen, blivande magister i hälsovetenskaper vid Jyväskylä universitet, visar att uthållighetsidrottare använder mest mediciner och lagidrottare minst kosttillskott. Kvinnor använder fler medicinska preparat än män. Inga skillnader mellan könen märktes för kosttillskottens del.
Tidigare undersökningar har visat att finländska idrottare använder många receptbelagda mediciner. Den nya undersökningen visar att även självmedicinering är vanligt. I Finland har ingen liknande undersökning gjorts där forskningsmaterialet utgjorts av dopingkontrollprotokoll.
– Jag blev överraskad av hur allmänt bruket av medicinska preparat och kosttillskott är. Jag förstår att man använder kosttillskott, men varför så många och använder man preparaten på ett förnuftigt sätt? Man ställer sig frågan vilken roll en mångsidig kost spelar i vardagen för en idrottare som använder många kosttillskott, säger Marja Koponen. Koponen har själv erfarenhet av toppidrott i ringette.
– Trots den rikliga användningen av kosttillskott hade ingen av de idrottare som forskningen undersökte lämnat positiva dopingprov i anslutning till kosttillskotten. När idrottaren tar kosttillskott ska han eller hon sträva efter att bedöma det verkliga behovet av preparatet och de risker som detta medför. I kosttillskotten har man till exempel påträffat substanser som är förbjudna inom idrotten och som inte ens omnämns på förpackningen. Det är även viktigt att komma ihåg att informationen om kosttillskott på internet ofta överdriver effekterna och nyttan och underdriver riskerna, säger Timo Seppälä, medicinsk chef vid Finlands idrotts integritet centrum FIIC (tidigare ADK).
Koponen gjorde forskningen i samarbete med Jyväskylä universitet och Finlands Antidopingkommitté ADK. Behovet av forskningen kom från ADK som ville få forskningsinformation om hur idrottare använder medicinska preparat och kosttillskott, för att kunna utveckla sin utbildningsverksamhet och främja idrottarnas hälsovård.
Forskningsmaterialet bestod av dopingkontrollblanketterna för 679 finländska tävlingsidrottare som testades 2014.
Läs mera
Ytterligare information:
Susanna Sokka
FIIC – kommunikationschef
tfn 040 740 7477