Undersökningen Trakasserier inom den finländska tävlingsidrotten utredde om trakasserier förekommer inom tävlingsidrott: vilka typer av eventuella trakasserier har förekommit och vilka har gjort sig skyldiga till eventuella trakasserier. På basen av undersökningsdata är sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön vanliga inom idrott, men inte vanligare än i samhället i övrigt. Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI har gjort rekommendationer för olika aktörer på basen av undersökningen.
Undersökningens syfte är att öka kunskapen om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön inom den finländska tävlingsidrotten under de senaste fem åren. Undersökningens material består av över 9 000 tävlingsidrottares svar.
– Det har varit mycket betydelsefullt att rikta undersökningen direkt till idrottare. Med idrottarnas erfarenhet skapar vi en stark grund för att utveckla en allt tryggare och etiskt hållbarare idrottskultur. Nu får vi forskningsdata om idrottare har upplevt eller upptäckt sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön under de senaste fem åren inom idrottsverksamheten och vem som eventuellt har gjort sig skyldig till dem, säger FCEI:s forskningschef Nina Laakso.
På basen av undersökningsdata är sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön vanliga inom idrott, men inte vanligare än i samhället i övrigt. Trakasserier inom idrott är kopplade till kulturella strukturer, såsom ojämlikhet mellan könen samt övriga skillnader i social ställning såsom ålder, sexualitet, språk, etnicitet, religion och handikapp. Kvinnokön, ung ålder och tävlande på hög nivå gjorde risken för att utsättas för sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön betydligt större. Mellan idrottsgrenarna framkom statistiskt betydande skillnader i frekvensen av sexuella trakasserier. Vad gällde trakasserier på grund av kön upptäcktes inga skillnader. Grenens inverkan ökade emellertid inte risken att utsättas för sexuella trakasserier lika kraftigt som övriga riskfaktorer för trakasserier. Resultaten som berörde olika grenar hade även osäkerhetsfaktorer, såsom till exempel att respondenterna eventuellt väljs ut på olika sätt inom olika grenar.
Enligt undersökningen hade män som tillhörde sexuella minoriteter största sannolikheten för att utsättas för sexuella trakasserier. Av minoriteterna hade handikappade kvinnor största sannolikheten för att utsättas för trakasserier på grund av kön.
Idrott framstod i undersökningen som en manlig kultur där kvinnors och minoriteters rätt att agera ifrågasätts. Inom idrott härskar en manlig samtalskultur där man vill skilja sig från kvinnor, femininitet och homosexualitet. Stötande tal riktas inte endast mot kvinnor och minoriteter, utan även andra män. Detta sätt att tala skapar en verklighet där vissa människor eller människogrupper anses vara sämre. Detta begränsar deras möjligheter att agera inom idrott.
Undersökningens ansvariga forskare Annukka Lahti betonar betydelsen av ingripande med låg tröskel i trakasserier såsom osakliga skämt.
– Ingripande skapar en trygg verksamhetsmiljö där man på ett konkret sätt visar att man inte tolererar trakasserier. Respondenterna upplevde ingripande som ett centralt sätt att bekämpa trakasserier. I en miljö där man ingriper i trakasserier kan var och en använda sina resurser till det väsentliga, dvs. idrotten, säger Lahti.
FCEI betonar olika aktörers ansvar
På basen av resultaten från undersökningen rekommenderar FCEI att hela idrottsgemenskapen målmedvetet fortsätter åtgärder för att ändra idrottskulturen. Inom idrott har man utvecklat många verksamhetsmodeller och tjänster för att förebygga och ingripa i trakasserier. Dessa måste man börja använda inom alla idrottsgrenar och speciellt alla idrottare och personer som medverkar i idrott måste få information om dessa. Genom att trakasserier identifieras och erkänns kan fenomenet förebyggas allt effektivare och slutligen helt undanröjas från idrott.
– Senast nu måste varje aktör bedöma såväl sitt eget agerande som sin roll samt svara på behovet av ändring. Det här är ett bra tillfälle för hela idrottsgemenskapen och dess intressegrupper att utveckla sin verksamhet. Samtidigt kan vi skapa en ny exemplarisk och öppen idrottskultur, som även resten av samhället kan ta modell av, säger FCEI:s generalsekreterare Teemu Japisson.
FCEI:s rekommendationer för olika aktörera
Idrottare och tränare – Mod att förändras och ingripa
Trakasseraren är ofta idrottare. Därför ska de kritiskt bedöma sin egen verksamhet både som individ och som grupp. De ska vid behov ändra sitt agerande. Idrottarna har en skyldighet att ingripa i trakasserier och rapportera dem.
Tränarna ska fundera över sina träningssätt och responskanaler. Det ska vara nolltolerans för trakasserier. Det är viktigt att ingripa, oberoende av trakasserarens ställning eller roll.
Att binda sig till trakasserifri idrott förutsätter att man förstår och respekterar gränser. När handlingar och ord möts uppstår en öppen atmosfär där var och en förtjänar respekt som sig själv.
Idrottsorganisationer – ײkar medvetenhet samt möjliggör öppenhet och förändring
Idrottsorganisationerna ska utnyttja och dela existerande god praxis, material och verksamhetsmodeller för att förebygga och ingripa i trakasserier. Organisationerna ska möjliggöra att nödvändig information är lättillgänglig. Organisationerna ska inleda en omfattande diskussion om idrottens samtalskultur. Det är viktigt att idrottsgemenskapen kan möjliggöra en trygg verksamhetsmiljö för alla.
Tjänsten Du är inte ensam – Kompetens och stöd utanför idrotten
Befolkningsförbundets tjänst Du är inte ensam erbjuder mycket högklassigt material för olika målgrupper bland annat för förebyggande av och ingripande i trakasserier. Idrottare, tränare och övriga aktörer inom idrott måste få kunskap om tjänsten. Tjänstens kontinuitet och finansiering ska säkras.
Sportredaktörer och -redaktioner – Påverkan och ansvarsfull nyhetsrapportering
Sportredaktörer och -medier är en av de mest effektiva aktörerna för att avlägsna fördomar, forma inställningar och skapa intryck. Genom idrottens berättelser, genom att sätta ord på och illustrera idrott kan vi starkt påverka främjandet av trakasserifri idrott. Mediernas uppgift är att ingripa och framhålla missförhållanden på ett ansvarsfullt sätt. Samtidigt ska man fundera på både innehållet i som tonen på rapporteringen.
Sportföljare – Ansvar för det stöd som idrottarna förtjänar
Samtidigt som idrottsgemenskapen utvecklar sin verksamhet mot en ny trakasserifri idrottskultur måste även personer som följer idrott och idrottare bedöma sitt eget agerande samt dess inverkan på idrottarens och övriga aktörers erfarenhet.
Med undersökningen utreddes det nuvarande situationen gällande sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön inom tävlingsidrott. FCEI har i enlighet med sin uppgift producerat oberoende och tillförlitlig information som aktörer inom idrott kan använda för att utveckla sin egen verksamhet.
– Jag anser att det är en mycket ansvarsfullt att specialidrottsförbunden har velat utreda hur mycket och hurudana trakasserier som förekommer inom tävlingsidrott. Vi lyssnade på idrottare, genom vars erfarenheter och önskemål vi var och en kan för vår egen del ändra idrottskulturen. För att möjliggöra en förändring måste idrottsgemenskapen skapa ännu fler platser där idrottare fritt kan föra fram sina egna åsikter, säger Japisson.
Generalsekreteraren anser att det är viktigt att trakasserier följs upp och undersöks även i framtiden. Då får man pålitlig information om eventuella förändringar samt effektiviteten av genomförda åtgärder. Med uppföljningar kan man reda ut om den finländska idrottskulturen förändras mot den önskade riktningen.
Undersökningsobjekten var idrottare som deltar i tävlingsidrott under specialidrottsförbund samt FM-ligalagens spelare. Licenstävlingsidrottarna som deltog i undersökningen var vid tidpunkten för undersökningen i december 2019 minst 16 år gamla, dvs. födda 2003 eller äldre. Enkäten skickades till 160 000 idrottare och besvarades av 9 018 idrottare. Av respondenterna var 4 751 kvinnor, 4 236 män, 12 meddelade något annat som sitt kön, och därtill ville 19 inte besvara frågan. Specialidrottsförbunden och idrottsorganisationerna var 48 till antalet. FCEI genomförde undersökningen i samarbete med Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott KIHU samt förbunden som deltog i utredningen.
Ytterligare information:
Susanna Sokka
FCEI – kommunikationschef
tfn: 040 740 7477