Dopingkontroller utförs i Finland av FCEI, Världsantidopingbyrån WADA och de internationella specialidrottsförbunden. Även nationella specialidrottsförbund kan beställa dopingkontroller från FCEI. Dessutom kan finländska idrottare testas utomlands av antidopingorganisationen i landet som idrottaren befinner sig i.
Dopingkontroller är en verksamhet som definieras noggrant i WADA:s internationella standard för kontrollverksamhet och utredning. I en dopingkontroll tas antingen urin- eller blodprov, eller båda. Dopingkontroller utförs både vid och utanför tävling.
Typer av dopingkontroll
Det finns två olika typer av kontroller: kontroller vid tävling och kontroller utanför tävling. En idrottare kan kallas till dopingkontroll när och var som helst, i hemlandet eller utomlands. Idrottsutövaren får en personlig kallelse.
Kontroller vid tävling
Med kontroller vid tävling avses dopingkontroller som utförs i samband med tävlingsevenemang. Om inte annat bestäms i den internationella eller behöriga antidopingorganisationens regler, börjar perioden kl. 23.59 den kväll som föregår den tävling i vilken idrottaren ämnar delta och slutar då tävlingen och provtagningen i anslutning till denna är slutförd.
Prover som tagits vid tävling testas för alla kända dopingmedel och -metoder och för eventuell manipulering av provet.
Idrottsutövare som ska genomgå kontroll utses genom lottning eller enligt placering, eller på ett sätt som fastställs i tävlingsreglerna för grenen. Idrottsutövare kan också tas ut för kontroll enligt namn då det gäller kontroll vid tävling.
Kontroller utanför tävling
Idrottare kan utsättas för kontroller utanför tävling var som helst. Om en idrottare kallas till en kontroll utanför tävling i sitt hem kan kontrollen göras hemma, eller idrottaren och kontrollteamet kan ta sig till en annan lokal för kontrollen, till exempel en idrottshall. Om kontrollen utförs i idrottarens hem blir hemmet en provtagningslokal, där kontrollteamets instruktioner måste följas, likaså förbudet mot fotografering och konsumtion av alkohol.
Prover tagna utanför tävling undersöks för anabola ämnen, peptidhormoner, tillväxtfaktorer och motsvarande föreningar, β2-agonister, modulatorer som påverkar metabolism och hormoner, diuretika och övriga maskerande substanser samt för alla förbjudna metoder.
De internationella specialidrottsförbunden kan ha egna bestämmelser om de substanser som är föremål för kontroll. Idrottarens skyldighet är att känna till de regler som gäller honom eller henne.
Urval för kontroll
Utanför tävling kallas idrottare till riktade dopingkontroller eller genom lottdragning bland till exempel de idrottare som deltar i en träning eller ett läger. I riktade dopingkontroller har FCEI eller annan antidopingorganisation som beställt kontrollen tagit ut idrottsutövaren för kontroll.
Riktade dopingkontroller görs främst på idrottare som hör till en testningspool eller ett landslag. Alla idrottare som omfattas av antidopingregelverket kan dock bli föremål för FCEI:s riktade kontroller både vid och utanför tävling.
Typer av prov
I en dopingkontroll tas antingen urin- eller blodprov, eller båda. Prov tas i syfte att uppdaga användning av förbjudna substanser och metoder, för sållning eller som långtidsuppföljning för att skapa en individuell profil för idrottaren. Största delen av dopingkontroller görs från urin. Blodprovet ersätter inte urinprovet, eftersom man undersöker olika substanser och metoder i det. Vid dopingkontroller tas både venösa blodprov och torra blodprov från fingertoppen eller överarmen.
Blodproven tas i enlighet med den internationella standarden för kontrollverksamhet och utredning. De tas av en person som har fått utbildning och auktoriserats av FCEI och som dessutom har yrkesutbildning inom hälso- och sjukvården och behörighet för blodprovstagning. Blodprover analyseras till exempel för tillväxthormon och olika substanser och metoder som anknyter till konstgjord blodmanipulation.
Dopingprover analyseras i laboratorier som har auktoriserats av WADA.
Biologiskt pass för idrottare
I systemet med biologiskt pass för idrottare följer man upp vissa biologiska variabler hos idrottaren under hela idrottskarriären. Förändringar i idrottarens profil kan avslöja dopinganvändning.
I det biologiska passystemet för idrottare följer man upp utvalda biologiska variabler under en lång tidsperiod. Man följer upp till exempel hemoglobin och hematokrit i den hematologiska profilen samt testosteron och epitestosteron i steroidprofilen. På basis av resultaten definieras en profil, som fungerar som idrottarens personliga referensvärdesområde, i stället för de tidigare befolkningsbaserade referensvärdena.
Idrottarens biologiska passystem kan användas som ett verktyg för att inrikta kontroller och för timing. Det kan också användas för att indirekt påvisa eventuell användning av dopingsubstanser eller dopingmetoder och därmed en dopingförseelse enligt antidopingregelverket.